2 down, 2 to go

​Allting känns så overkligt. Känns inte som om att jag har sagt upp mig och att jag snart ska påbörja det största äventyret någonsin. Det känns heller inte som om att jag ska sälja lägenheten trots att jag har haft två mäklare här redan. Har två kvar. Totalt så ska jag träffa fyra mäklare för att se vem som är hungrig nog att sälja den här pärlan till det pris som jag önskar. För en pärla är ju precis vad det är. Även om jag känner någon form av hatkärlek till den. Det känns så overkligt att jag ska ge upp min enda trygghet som jag har.

Jag vill verkligen gör det här men stundom så vill jag lägga mig ned och gråta och ångra mig medan i nästa stund så studsar jag på moln av lycka att äntligen ha tagit det här steget. Självklart så förstår jag att det inte bara kommer vara guld och gröna skogar hela tiden men jag är verkligen så peppad på att få göra det här. Och framför allt att få göra det här ensam.

Har dessutom tagit tummen ur röven och raderat mina profiler på dejtingsiter. Jag är numer off market. Trots att alla säger att det är nu som jag kommer träffa någon. Bara för att jag inte borde träffa någon nu eftersom jag ska lämna allting vind för våg. Det finns någon som har har ett öga för, och har haft ett tag, och det känns däremot tråkigt att inte få utforska, men någonstans så tror jag ju också att what's meant to be will be så det som händer händer, ingenting är omöjligt. Och eftersom jag är så otroligt dålig på att förstå signaler, och då dennes signaler är för mig både förvirrande och otydliga, så tar jag inte första steget i en dans vilket gör att jag är medveten om att jag kanske går miste om någonting på grund av rädsla för att göra bort mig, men återigen, what's meant to be will be.

På torsdag ska jag ta ett beslut om framtiden för min lägenhet och det känns skrämmande men samtidigt roligt. Kan. Inte. Förstå. Att. Jag. Gör. Det. Här.



For my English readers, use the translation function in the menu on the left side

Gillar