Skratta eller gråta?
Vet inte om jag ska skratta er gråta. Har gått och längtat efter den här ledigheten så länge, och så är allt pannkaka. Det sägs ju att onda ting kommer i tre.
 
Började igår.
Åkte och handlade. Kommer ut. Någon har kört in i min bil på parkeringen och dragit. Ringer försäkringsbolget. Svindyr självrisk och inlämning i Bromma(!). Ringer Polisen. Lång kö. Ber att bli uppringd. Talsvaret säger att de ringer två gånger. Blir uppringd, hör personalen i bakgrunden, men ingen svarar mig och sedan lägger de på. Ingen ringer igen. Ringer upp igen en timma senare. Sitter 55 minuter i kö. Kommer fram, hinner säga vad ärendet gäller och sen LÄGGER HON PÅ. Gav upp.
 
Åkte till verkstaden för att byta däck. Återförsäljaren av min bil sa att jag kunde byta däck på annat ställe som inte ligger så långt bort från mig som återförsäljaren gör. Verkstaden bekräftade att dom kunde byta mina däck med tmps sensor. Verkstaden bytte däck, men det fungerar inte. Lampan slutar inte blinka. Vilket betyder att jag behöver åka till återförsäljaren i alla fall. Dubbel kostnad, dubbel tid. Tid som jag inte har.
 
På verkstaden så lyckades jag i alla fall göra en polisanmälan medan jag väntade.
 
Och som om att det inte var nog så blev mina bullar torra, tråkiga och inte alls speciellt goda som jag bakade.
 
Nu ska jag vänta in min möbelleverans och sedan ska jag åka till frisören. Med den här turen så lär det sluta med att jag blir grön i håret..
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress