Dejten som inte kan ta ett nej
Okej, dags att prata om det här med dejting igen..
 
Började prata med en stilig kille på Badoo. I början var jag inte speciellt intresserad men fortsatte ändock att prata med honom och blev mer och mer positivt överraskad. Vi bestämde att vi skulle träffas. Och här börjar det..
Först så skulle vi ses en kväll efter att jag slutade arbeta men innan han skulle på middag på en konferens som han var på, men jag blev kvar på jobbet och han ville ses omgående. Sa att jag kunde ses om trettio minuter men det var inte tillräcklig snart för honom. Han krävde omgående eller efter middagen. Tappade lusten. Meddelade precis det, att jag tappade lusten. Han blev ledsen för han hade verkligen sett fram emot att träffa mig. Redan här så kände jag att det här troligtvis inte är någon för mig. Jag vill ha en handlingskraftig och beslutsfattande man.
 
Han fortsatte höra av sig och jag tänkte att jag får ge det en chans till. Han kanske fick tillfälligt hjärnsläpp. Så vi bestämde att vi skulle ses. Han hörde av sig och ville ses om 30 minuter(!), och sen kom ett sms med att vi kan ses om 40 minuter. Här var jag på middag hos min kusin men sa att jag kunde möta upp honom och frågade var han ville ses. Det kunde han inte svara på så jag föreslog Rosteriet (det enda café som jag förmodade var öppet en söndag vid åtta). Då svarade han att han inte visste var det låg (hallå, vad hände med google?) och frågade vad jag tyckte. Vadå vad jag tycker?! Kom igen! Och så tappade jag lusten. Igen. Lite engagemang och framfötter kan man väl åtminstone visa?
Återigen så meddelade jag hade ledsnat och att jag tappade lusten av hans brist på beslutsamhet. Och att det inte kommer fungera för mig framöver heller. Tackade för mig och önskade honom lycka till i jakten på hans framtida puma. Då svarade han att jag gjorde honom riktigt ledsen. På riktigt, ledsen! För han hade sett fram emot att träffa mig. Då svarade jag "Jag förstår det, men det finns ingen anledning att att ses om en av oss inte tror att det kommer att fungera framöver.Jag dejtar inte för att det är roligt; jag dejtar för att träffa någon att spendera livet med. Jag vet vad jag letar efter och vad jag vill ha i en partner. Första intrycket säger rätt mycket. Jag beklagar att jag inte tror att det här skulle fungera." Okej, rätt tydligt ändå? Ändå fortsatte han skicka sms som om ingenting hade hänt. Fick artigt tacka nej till en brevkompis därefter. Okej, ännu tydligare än så går väl inte?
 
Efter det så har jag fortsatt att få sms. Han har även ringt. Jag har inte svarat. Jag vet liksom inte vad mer jag kan säga? Utan att behöva vara otrevlig. Och i fredags kom ännu ett sms. Svarade inte.
 
Idag så kom den här bilden.
 
 
VI HAR INTE ENS TRÄFFAT VARANDRA! Hur kan man bli så arg?
 
Efter det så var min andra tanke, vad sa han till personen som tog bilden?
 
VEM GÖR SÅ HÄR ENS?! Allvarligt?! Hur orkar han engagera sig så här mycket? Det var förra söndagen jag tackade för mig. Åtta dagar sedan. Han har alltså gått runt och tänkt på det här i åtta dagar.. Och sedan bett någon ta en bild på honom när han pekar finger åt mig?
 
Det är såna här män som får mig att vilja leva ensam resten av mitt liv. Som får mig att hata internetdejting. Det här är långt sjukare än en snoppbild. Den här killen är mer obehaglig än min beundrare som skickade kärleksbrev från fängelset..
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress