Att bli mindre materiell

Har precis slängt saker för en hel förmögenhet. Känns rätt vemodigt det här med att flytta och rensa. Förstår ni att jag precis hivade en FLYTTKARTONG med skor? Och en sopsäck med väskor? Mitt nyårslöfte blir definitivt att inte köpa mer än vad jag konsumerar. Köper jag en väska, släng en väska. Köper jag ett par skor, släng.. nej, okej, det kan jag kanske inte lova. Men jag behöver ju kanske inte fyra olika uppsättningar av porslin t.ex? Eller en flyttkartong med CD-skivor. Nåväl, jag har slängt halva mitt hem (.. eller åtminstone halva mitt hem som jag packade när jag flyttade till Mallorca ett par år sedan) och det känns i hjärtat. Men har det legat i källaren i ett par år så lär det inte ta plats i nya lägenheten heller. Vill börja på ny, ren, kula. Vill att alla dåliga minnen i den här lägenheten stannar i just den här lägenheten. Det förflutna är det förflutna. Även fast jag är singel, och kommer att flytta ensam, så känns det som en nystart, en chans att få bygga på någonting nytt. Som om att det bara kan bli bättre härifrån. Det är ju ändå snart nyår och så, så jag avger härmed mitt nyårslöfte (trots att jag inte brukar att ge några); sluta upp med att vara så förbannat materiell. Blir inte lyckligare av materiella ting (i längden).



For my English readers, use the translation function in the menu on the left side

Gillar

Kommentarer