Att trivas i sitt eget skinn

Så irriterande, har inte haft internet sen i torsdags för mitt internetbolag har bara telefontid kontorstider. Imorgon ska jag ringa och säga upp abonnemanget. Inte första gången det strular. Inget internet betyder ingen TV. Så helgen har gått åt att sola, bada och läsa böcker. Somnade på balkongen igår också när jag låg och läste. Och knappt något internet på telefonen heller. Får helt enkelt försöka njuta av livet utan uppkoppling. Det var så länge sen att jag knappt minns hur man gör..

Men över till något annat. Över till bilden ovan.
För ett år sedan så hade jag antagligen börjat gråta av den här bilden. Om inte annat så hade den fått det att vrida sig i magen och nästan gett mig hjärtklappning. Inte kunde väl jag visa en bild på mig själv där magen veckar sig och där det blir veck i armhålan av bikinin för ingen kunde väl gilla en sån kvinna.
Men det här jag. Det är så här jag ser ut. Oretuscherad och osminkad. Med alla veck överallt. Glad och hälsosam. Och så otroligt trött på att göra hundra omtagningar på en bild för att dubbelhakan syns, eller för att magen putar ut, eller för att låren är buckliga av celluliter, bara för att få fler likes på en bild. Dom sakerna kommer inte att försvinna bara för att dom inte syns på bild. Och det är ju dom sakerna som gör mig till mig.

Jag har äntligen accepterat mig själv för den jag är. Precis som jag är. Med allting som jag är. Tänk att det tog mig 29 år att trivas i mitt eget skinn, men vilken känsla hörrni!

Glöm inte att du är fin precis som du är.



For my English readers, use the translation function in the menu on the left side

Gillar

Kommentarer