Att vara en inspiration för andra

​Häromdagen så fick jag ett meddelande från en person som hade läst min status (den jag skrev i lördags natt efter att jag hade varit ute på lokal), tänkt till, läst den igen och sedan själv insett att denne behöver hjälp med alkoholen. Och jag blir så rörd när någon säger att jag har inspirerat till ett beslut. Vare sig det är att sluta dricka alkohol, börja träna, ändra kostvanor eller gå ned i vikt. För det är precis det jag hoppas på. Jag hoppas att genom att dela med mig av min resa, mina misstag och mina beslut så kan jag visa att det är möjligt att genomgå en förändring trots år av ovana, och kanske en ovana som är så inrutad att det sker per automatik, utan någon vidare eftertanke. 

Och det här med alkoholen, det ligger mig verkligen varmt om hjärtat. Jag tycker inte att alla ska sluta dricka alkohol bara för att jag inte gör det, men känner en någonstans inombords att det kanske är oroväckande, eller att bakfyllan kanske är ångestladdad, eller att alkoholen förändrar ens personlighet så väl som ens sinnesstämning, då tycker jag att en kanske åtminstone bör se över sin alkoholkonsumtion. Det är ingenting att skämmas för. ​Alkohol är en förrädisk drog som faktiskt inte är till för gemene man. Jag ser det som om att jag är allergisk mot alkohol - jag tål inte alkohol. Och vi ser väl inte ner på en nötallergiker som inte äter nötter? Eller en person som är laktosintolerant och avstår från mejeriprodukter? Och det är precis likadant med alkohol. 

I början så skämdes jag. Kände att någonting var fel på mig. Tankarna snurrande länge och mycket. "Kommer jag aldrig kunna dricka ett glas vin igen? Aldrig?", "Men om jag bara ändrar det här.. Eller om jag bara gör så..", men faktum är att jag kan inte ändra det, och jag kan inte göra på ett annat sätt, jag tål inte alkohol. Hur vi än vrider och vänder på det så kan inte en nötallergiker äta nötter och en alkoholberoende kan inte dricka alkohol. Det är inte svårare än så och det behöver inte vara svårare än så.
Jag vet mycket väl att det är lättare sagt än gjort. Mycket väl. Men jag vet också att det är värt varenda minut som jag är nykter. Är du orolig? Vill du kanske bara ha någon att prata med? Vill du kanske bara ställa några frågor? Du får jättegärna höra av dig. Antingen på mail eller på Facebook. Jag finns där. Och jag vet hur svårt det kan vara. 

Och till er som hör av er för att berätta att jag har inspirerat er, TACK. Ni är så fina!



For my English readers, use the translation function in the menu on the left side

Gillar

Kommentarer

IP: 82.99.3.229