Det svänger väldigt snabbt i mitt liv

God morgon finisar!

Solen skiner så härligt idag, så allt jag vill är att gå ut och gå en promenad, men sitter här hemma, nedbäddad i soffan och väntar på en leverans som ska komma mellan 08-17. Tror DHL att alla människor har obegränsat med tid att sitta hemma och vänta? Nu är jag förvisso arbetslös, men jag vill ju ändå kanske inte sitta hemma en hel dag och häcka för att vänta på leveransen?

På tal om arbetslös, tänkte att vi skulle prata lite om det för ni är många som frågar och undrar, och med all rätt, det svänger ju som vanligt väldigt snabbt i mitt liv.
Tänker dock inte gå in på detaljer i vad som har skett och inte skett, men som några av er har noterat så var jag chef, vilket är någonting som jag alltid har strävat efter att bli, men efter flytten till Karlstad så insåg jag att pengar må vara mycket, men det är inte allt. Spelplanen förändrades och likaså spelreglerna, och då kändes det inte längre värt all stress, och alla sömnlösa nätter. Vilket gjorde att efter mycket om och men, så valde jag att flytta mig själv ur ekvationen för mitt eget välmåendes skull. Men inte utan att känna mig uppgiven och vilsen för det innebar någonstans att jag gav upp mina egna drömmar, och ni som hängt med ett tag vet att jag inte ger upp så lätt. Här såg jag till slut ingen annan utväg än att göra just det, ge upp.

Med facit i handen så hade jag aldrig flyttat till Karlstad, men jag ångrar inte att jag gjorde det, och jag är tacksam för vad det faktiskt har gett mig. Jag har lärt mig så otroligt mycket under det här halvåret, men jag har också vuxit väldigt mycket som människa. Och för att inte tala om människorna som jag har lärt känna. Den ena mer inspirerande än den andra.

Men att stå här idag har fått mig att vackla. Tveksam till vem jag är, vad jag vill. Jag skulle ju bli chef. Jag skulle ju klättra, göra karriär. Men så blev allting omkullkastat. Så jag packade väskorna och åkte en vecka till Mallorca. Mest för att få njuta av tillvaron, men också för att fundera, försöka bena ut alla frågetecken. Fantastiska vecka, men kom hem med fler frågetecken än när jag åkte. Jag vill så mycket, men vet inte riktigt vilket ben jag ska stå på och i vilken tåt jag ska dra i.



I helgen var jag hemma, och det var kanske inte förrän då som jag förstod hur uppgiven jag faktiskt är.
Min uppgivenhet bottnar troligtvis i att ingenting känns självklart. En bekant till mig gör också ett karriärbyte just nu, men oavsett om det finns en rädsla i det eller inte så har hen sin sambo vid sin sida, och ett hus, vilket är delar i hens liv som är självklara. Jag äger ingen bostad, har ingen partner eller barn, och har ingen direkt familj, jag har inga av dessa självklara saker som ger en trygghet och självklarhet. Tror att det är därför jag ofta har svårt att komma till ro, att jag därför hela tiden söker efter en mening med allting jag gör, att det måste betyda någonting.
I vanliga fall när jag säger upp mig så har jag ett nytt jobb färdigt, eller en plan, som när jag sålde allt och bokade en enkelbiljett, men den här gången har jag inte det, och det har genererat så mycket frågor inombords. Vill jag flytta hem igen? Ska jag bo i Karlstad? Ska jag flytta utomlands? Och här kommer det självklara in igen, ingenting känns självklart för det är inte bara att göra den här gången. Det är så många fler parametrar att ta hänsyn till när man är arbetslös, så som att man inte kan hyra lägenhet eller ta lån utan en fast inkomst. Just nu lutar det åt att jag stannar i Karlstad för att ge Karlstad en ärlig chans. Att jag ger det i alla fall ett år, men ni vet ju vid det här laget, att man aldrig vet var vinden för mig. Dyker en möjlighet upp som är för bra för att avstå, då kommer jag heller inte kunna tacka nej, men det är ju någonstans det som är lite nervkittlande, roligt och som håller mig levande.



.. Nu kom DHL med mitt bud. Så nu ska jag kasta ihop en lunch innan jag har möte med Arbetsförmedlingen klockan 13.



For my English readers, use the translation function in the menu on the left side

Gillar

Kommentarer