Lilla Santorini, inte vad jag förväntade mig och nytt resmål


När jag åkte till Batangas så trodde jag att det bara var att åka till stränderna i närområdena men det visade ju sig, precis som allt annat här i Filippinerna, inte riktigt fungera. Ingenting här är bara. Gick till ett café på morgonen för en kaffe och mötte en filippinsk kille som bor i Australien som berättade att i Mabini så finns det stränder. Och där finns Little Santorini som ska vara magisk. Tog honom på orden och med hans beskrivning i högsta hugg begav jag mig mot min jeepney. Vid nästa såg chauffören fundersam ut men en äldre dam sa att hon jobbade på Little Santorini och att jag kunde slå följe med henne. Resan skulle ta lite mer än en timme. När vi tagit av så frågar hon om jag har en bokning. Bokning? Jag ska till stranden? Då visar det sig att Little Santorini inte är en strand - det är en lyxig resort, och man måste boka dagspass för dryga 300 kronor. Och då jag inte hade bokat, och även om damen snäll meddelande att hon kunde hjälpa mig boka på plats, så skulle jag anlända efter lunch och bara få någon enstaka timme där, så googlade upp Majuben Beach och hoppade av där istället.



Området var så mysigt, så fint. Kändes mer som Kroatien än Filippinerna. Stranden var varken vit eller sammetslen. Den var grusig och skräpig (av någon anledning så är det mycket skor som skräpar överallt). Och det var endast lokalbor. Jag bestämde mig för att hitta en plats längst bort på stranden, lite avskiljt, för som vit ensam kvinna i bikini är värre än småbarn som ätit glo'sylta till frukost. Ibland är jag rädd att deras ögon ska falla ut när dom stirrar. Det är så intensivt. Och när jag går på gatan så tror jag ibland att filippinarna ska få nackspärr. Det är inte bara killar som stirrar, nej, nej, det är a l l a. Och så fnittras det. Känner mig ofta som en apa i bur här (men jag är aldrig rädd). Dessvärre så fungerade det inte att lägga mig i ena änden av stranden. Dom hormonstinna tonårspojkarna förflyttade sig sakta men säkert åt mitt håll i vattnet när dom badade. Allt för att få en skymt av mig. När jag satte mig upp så såg jag att hela skaran var samlade tjugometer bort som en publik på cirkus, och där stod dom bara, helt oblygt och stirrade. Valde till och med att sola halvt påklädd men det hjälpte inte heller. Så jag packade ihop och tog en jeepney hem igen.

Det var verkligen väl spenderade tre restimmar. Men det är kul att åka Jeepney i alla fall. Och billigt som tur är.

Därefter har jag mest promenerat runt. Försökt styra upp planer med Joy för en weekend get away till en strandort, men utan lycka. Det är nackdelen här i Filippinerna, standarden på boenden är hemsk, och vill man ha någorlunda okej standard utan en djungel av djur i sovrummet och med en toalett som går att spola i med tillhörande toalettpapper (har alltid eget i väskan eftersom det sällan finns) så får man betala mer för en natt än vad min budget mår bra av. Och det känns rätt.. ovärt?



Nu ska jag försöka besluta om jag ska flyga till Thailand för en vecka eller inte. Och det om något kan ju tyckas som slöseri av pengar men saken är den att flyg t/r till Thailand med ett FRÄSCHT boende med både pool och gym kostar lika mycket som bara boende här. Och så är ju maten lite roligare i Thailand. Tänker mest att jag åker dit och bara ligger där vid poolen. Behöver inte ens lämna mitt boende om det ska vara så; jag vill ju bara sola. I slutändan så går jag plus minus noll på att spendera en vecka i en solstol vid poolen, men kan ändå inte riktigt rättfärdiga att göra det.




For my English readers, use the translation function in the menu on the left side

Gillar