Lyckan över att få en diagnos

Har varit inaktiv här för att inte gnälla över mitt välmående. Och orken har heller inte funnits där. Men snart så! Igår ringde min doktor och berättade att jag ÄR sjuk. Och att jag idag ska påbörja att äta medicin. Kommer att få äta den livet ut men det känns som om att få äta godis livet ut för jag kommer att bli frisk. Det var som en lättnad när han ringde och sa att jag faktiskt är sjuk. Konstigt nog så blev jag väldigt glad. Att vara sjuk är knappast en glad nyhet men i och med att läkaren visste att jag var sjuk så kan han även underlätta mitt liv härifrån. Och det betyder även att jag inte har inbillat mig. Någon nämnde att jag har någon brist, och det är precis vad jag har; jag har hypotyreos. Vilket enkelt betyder att min kropp tillverkar för lite hormoner. Senaste månaden har varit, rent ut sagt, vidrig. Har varit trött. Så trött att hela kroppen värker. Trots tröttheten så kan jag inte sova, och när jag väl somnar så vaknar jag dyngsur av svett. Har knappt kunnat komma upp på morgonen. Har haft en hemsk muskel- och ledvärk och gått upp oförtjänt mycket i vikt. Sakta men säkert. Det absolut läskigaste av det hela är att jag har förlorat närminnet. Inte hela tiden, men till och från. Jag som gråter lätt har haft ännu lättare för att börja gråta. Trodde att det var för att jag inte har sovit ordentligt på en månad, men det var det inte. Det är hypotyreosen som spökar. Men tröttheten, den har varit så tung. Den har nästan gjort mig förlamad. Helt lamslagen. Men nu så! Nu får jag hjälp. Idag börjar jag äta medicin. Idag är en ljus dag. Det kan bara bli bättre härifrån. Snart så kan jag le igen. Och träna. Och engagera mig i saker.



For my English readers, use the translation function in the menu on the left side

Gillar

Kommentarer

Inga,
Gud va skönt att få veta och kunna göra nåt åt problemet! Så många idag som klagar över allmän stress, värk och nedstämdhet att många allvvarliga tillstånd lätt blir förbisedda! :( bra doktor :)
nouw.comNone