Min bikinikropp






Det är en sån himla häftig känsla att våga lägga ut såna här ärliga bilder. La ut dom på Instagram i helgen. Köpte min första bikini på fler år. Förstår ni, flera år.. Hur dumt är inte det?

Har alltid hatat att bära bikini. Alltid hatat att visa upp min kropp för andra. Har aldrig kunnat fokusera på annat än hur mycket tuttarna hänger, hur mycket bristningarna lyser och hur mycket låren dallrar.

Idag så kan jag inte förstå hur jag har valt att svälta mig själv i jakten på den perfekta kroppen. Den perfekta kroppen är ju min kropp. Den här kroppen. Kroppen som jag lever i. Den är perfekt oavsett storlek den är. Idag trivs jag i min kropp. Jag speglar mig gärna naken och jag går i bikini utan att skämmas. Att fokusera på storleken i kläderna och siffrorna på vågen har fått mig att gå miste om så mycket under åren för att jag har fokuserat på fel saker.

Imorgon så åker jag till Kroatien och då ska jag visa upp min bikinikropp med stolthet på stranden. Jag ska njuta av att vara där, i nuet, istället för att missa allting det vackra för att jag är för upptagen med att vara självkritisk och obekväm i mitt eget skinn. Jag är färdig med att hata mig själv. Jag är redo att njuta av livet.



For my English readers, use the translation function in the menu on the left side

Gillar

Kommentarer