Morgonstund har guld i mund

Ned som en pannkaka, upp som en sol. Igår grät jag väl till dess att jag kunde somna. Och det var ju inte helt lätt, alldeles snorig av allt gråtande och med ett tungt huvud. Fick några få timmar sömn i alla fall, men när jag vaknade så kändes livet fint igen. Stressigt men fint. Tänkte för mig själv att om jag bara djupandas (min körlärares favoritord) och betar av en sak i taget så kommer allting att falla på plats. Men ni vet ju hur det är, det är lätt att vara sin egen fiende. Och jag är sannerligen både min egen bästa vän och min värsta fiende.  
  Promenerade genom staden på morgonkvisten. I morgonsolen och i den friska luften (älskar att hösten snart är här!) och blickade ut över min stad. Den är så himla fin. Och då slog det mig; den som inte tycker att Södertälje är fint kan ju aldrig ha varit här. Tur att smaken är som baken, men jag älskar minsann min stad med dess mångkultur. Sen gick jag till jobbet två timmar tidigt för att plugga men började städa i stället. Är inte det lite lustigt? Jag städar inte hemma men på jobbet, där städar jag minsann!   Nu ska jag försöka låta den här häliga känslan genomsyra kroppen för resten av dagen.



For my English readers, use the translation function in the menu on the left side

Gillar

Kommentarer

Katerina,
Tråkigt att läsa när du är ledsen. Men jag gillar att du ändå skriver om det. Det blir verkligt <3 Hoppas att du fick/har en fin dag. <3
nouw.comNone