När familj inte alltid är blodsband

Var på språng hela dagen, tränade, letade julklapp och handlade mat. Väl hemma så slängde jag ihop en ost- och skinkpaj med en sallad till mina middagsgäster. Och sen, vips! så att TVn på väggen. Mitt hem växer fram mer och mer. Blir mer och mer förälskad i min lägenhet. Det är svårt det här med att inte ha någon familj. Jag har ingen händig pappa att ringa när tavlan behöver åka upp, eller någon mamma att ringa när jag behöver hjälp med "vuxenfrågor" och jag har heller inga syskon att luta mig mot. Det finns ingenting värre än att be utomstånde om hjälp. Känner mig alltid påträngande, i vägen och bara.. allmän jobbig. Väldigt ofta kommer jag på mig själv med att känna mig väldigt ensam nu för tiden. Det är tur att jag har dessa två stjärnor i mitt liv. Vet inte riktigt vad jag skulle göra utan dom. Och stackars Jimmy som fick mig på köpet när han snärjde sin donna. Det är tur att jag kan charma honom med att bjuda på middag i utbyte mot såna där händiga saker så som att sätta upp en TV.



For my English readers, use the translation function in the menu on the left side

Gillar

Kommentarer