När nykterheten är ett problem

Vet att folk och fä pratar om att jag "behöver ett redigt skjut" för att bota min mansdiet, men vet ni vad? Jag vill inte ha det. Hade jag velat ha ett one night stand, då hade jag haft det för länge sedan. Att rulla runt i sänghalmen i all ära, men jag vill inte ha någonting kortvarigt och ytligt; jag vill ha någonting meningsfullt och långsiktigt. Har känt mig lite nedslagen sen igår. Hade börjat prata med en karl, och han verkade så himla trevlig. Och rolig. Och så råkade jag nämna att jag är nykterist (han frågade varför jag dricker alkoholfria drinkar, men frågade aldrig varför jag är nykterist) och sedan dog konversationen. Sen tyckte denne "att vi var för olika. Att vi ville olika saker." och därmed var den dejten inställd. Den också. Det har nämligen hänt tidigare att män inte vill dejta mig för att jag är nykter. Och det gör mig faktiskt väldigt ledsen. Jag har kämpat med mig själv för att nå dit jag är idag. Och som jag älskar mig själv nu. Och som jag vill att någon ska älska mig precis som jag älskar mig själv. Varför är min nykterhet en nackdel? Att inte dricka alkohol är väl som att inte äta lakrits, eller som att gå på LCHF och utesluta kolhydrater ur sitt liv? Jag vet att dessa män bara är några få av alla, men det svider inte mindre för det. Och jag är så klart hellre ensam än med någon som ser min nykterhet som ett problem (hur det nu kan vara det?) men för varje gång det händer så dör en del av mitt hopp om att träffa en hyvens karl att dela mitt liv med. För det är precis det jag vill; att hitta någon att komma hem till, någon att dela livet med- och motgångar med, att hitta någon som kompletterar mig med allting som jag är, som kan ta ned mig på jorden när jag svävar iväg och någon som älskar mig villkorslöst, varje dag, resten av livet. Jag vill träffa någon som jag inte vill leva utan.



For my English readers, use the translation function in the menu on the left side

Gillar

Kommentarer

IP: 82.99.3.229