Påfrestningar


Idag så såg kanske några av er mig gråta och därav så känner jag att jag måste berätta lite om vad som händer här inne just nu.
Jag mår INTE dåligt. Jag är inte ledsen. Jag vill inte åka hem. Jag är bara fylld med känslor. Jag är en känslomänniska. Jag känner ingenting bara lite utan det är alltid väldigt starka känslor och här inne är allting så intensivt. Det är mer psykiskt påfrestande än vad man kan tro. Hela förra veckan så var jag stressad och nervös över att ryka men när jag klarade mig igår så kändes det som om att ett berg föll av mina axlar vilket var en sinnessjuk lättnad. Och när jag pratade med min bästa kompis som ringde mig för att höra om allting var bra med mig så brast det. Och när jag väl hade börjat gråta så kunde jag bara inte sluta. Jag var inte speciellt ledsen men det var som om att alla känslor kom ut på en och samma gång. Det finns så mycket som jag vill prata om härinne men med risk för att denne eller dessa får reda på vad jag säger (även om det är någonting positivt) så avstår jag och alla dessa känslor liksom bubblar omkring inombords. Även dom mest positiva känslorna blir för mig tunga att bära. Och det är så jävla svårt att läsa människor här inne. Ena dagen är det si - andra är det så. 
Jag trivs här. Jag tycker att tävlingen är rolig. Jag vill absolut inte hem. Jag vill bara att ni ska veta att jag mår bra . 



Skrivet från min Sony Z2 Tablet.



For my English readers, use the translation function in the menu on the left side

Gillar

Kommentarer

Davve,
Kul att höra! Kämpa på
nouw.comNone
A-M,
Skriver igen: Du är den bästa av dem därinne. Så naturlig och duktig. Du måste tro mer på dig själv. Varma kramar.
nouw.comNone