Saracen Bay och Sunset Beach


Dagarna springer förbi här borta. Och igår kväll så kom jag till Phnom Penh sent efter en ganska oskön åktur igen. Vanen var full med kackerlackor. Och dammet från alla byggen kom in genom ventilationen så blev så allergisk. Efter 6 timmar i vår van så kom jag fram till Phnom Pehn. Då hittade inte min tuktuk-chaufför mitt hostel så fick gå. Väl framme straxt innan midnatt så visade det sig att mitt hostel bara fått bokning för en natt och inte två. Idag är en ny dag och har besökt S-21 och Killing Fields.

Men vi kanske ska avverka Koh Rong Sanloem först?

Det är nämligen så att ön inte har speciellt bra wifi i vanliga fall och nu, här i dagarna, så brann wifi-masten i Sihanoukville så nästan all wifi var utslagen. Men vilken ö!



Efter M'Pai Bay så åkte vi till Saracen Bay och där njöt jag av livet till fullo. Vi bodde på Onederz mitt på stranden. Så härligt att vakna och bara kliva ut så är stranden där. Ovan är solstolarna precis utanför restaurangen på Onederz. Två dagar i rad så var vågorna rätt höga och kom krypandes upp mellan solbäddarna.

Koh Rong Sanloem är ganska dyrt, inte så bra mat, men vilken underbar plats. Så avslappnat.



Och jag blir bara mer och mer brun (konstigt nog, haha) men bilder gör det inte rättvisa. Är mer brun i verkligheten. Men ser ni hur blond jag har blivit?

Jag och Lawrence, en kille från mitt hostel, begav oss till Sunset Beach. Det är en hike genom skog, berg och slingriga stigar, men så värt det.



Här fanns inget wifi men väldigt många tält att campa i. En lång strand och knappt några människor, men ett ställe för yoga och tre restauranger. Lawrence snorklade men jag låg mest och njöt av tystnaden. Allting som hördes var vågorna och fåglarna. Och senare även musiken från baren. Kan se mig själv leva så här för evigt.



Stannade här i tre nätter, och tog sista färjan från ön för att få spendera även den på stranden. För en ö-människa som jag som älskar stranden så var tre nätter alldeles för lite, men det är dyrt att vara där. Och det är tråkigt att betala dyra pengar för dålig mat. Det var relativt svårt att hålla sig till en budget när det kostar mer än det smakar, tyvärr. Tänker definitivt åka tillbaka i framtiden men är ändock glad att jag fick se det nu innan vägen är byggd. Nu behöver man åka båt för att ta sig från punkt a till punkt b på ön men dom bygger en väg som ska göra det lättare att ta sig runt. Tror det kommer göra att det byggs mer runt ön.

Nya äventyr väntar nu.. Imorgon flyger jag tillbaka till Indonesien innan jag flyger till Joy i Filippinerna.




For my English readers, use the translation function in the menu on the left side

Gillar