Seminyak, nya vänner och tillbaka på Gili T

Hej hej, hemskt mycket hej!

Lever fortfarande. Har haft fullt upp med att umgås med Josefine och Claire.



Men först hade jag en sån där upplevelse igen som känns som om att den kommer från en dålig film. Så vi kanske ska börja med det? Nu när jag kan skratta åt det.

Hade checkat in online i Kambodja innan jag åkte till flygplatsen. Min online incheckning nekades på grund av att jag inte hade en biljett från Indonesien. Det var inte ett problem sist jag var i Indonesien. Inget internet på mobilen. Inget wifi på flygplatsen. Ingen personal i bokningsdisken. 40 minuter av fram och tillbaka på flygplatsen. Hänvisad dit, hänvisad hit. Tappade passet. Incheckningen skulle snart stänga. Passet kom tillbaka (tack underbara kvinna som inte läser det här!). Jag fick checka in utan biljett med löfte om att boka en vid mellanlandningen. Bokade biljett i Kula Lumpur.
Flygturen från Kuala Lumpur startade med att piloten sa i sin hälsningsfras att vid nödlandning så får man inte ta med sig sina saker, och bälteslampan lyste hela resan. Vi fick inte landa på grund av vädret. Cirkulerade runt Bali i en timma medan planet skakade hej vilt. Såg landbanan genom fönstret och tänkte "Åh, landbanan! Yes, det är dags!". Nehej, hej då Bali! Cirkulerade ännu mer. Åkte fram och tillbaka till Lombok två gånger. Såg vingen nästan slicka marken när vi svängde för att vi flög så lågt på grund av vädret. En skakig landning med en hård inbromsning senare så överlevde vi i alla fall.



Hann ju tänka både en och två tankar. Är det bättre att nödlanda i skogen eller på vattnet? Vad händer med alla saker om vi landar i vattnet? Sjunker planet eller flyter det? Utan pass, plånbok och pengar, hur hittar jag hem? Jag har ju läst nödlandningsbroschyren hundratals gånger, men vad står på den? Okej, kraschar hellre på land så att dom kan hitta vårat plan, i vattnet verkar ju planen försvinna. Glömde berätta för alla att jag är på väg till Indonesien, ingen vet att jag är på planet om det kraschar i vattnet. Okej, land är bättre att krascha på. Ändå sett på film att man kan landa snyggt. Kan planet skaka sönder? Är det okej att gråta, eller är jag töntig om jag sitter här och gråter själv? Om jag dör, dör jag lycklig då? Är jag lycklig nu?

Ja, ni förstår ju själva, resan dit var ingen höjdare.

I vanlig ordning så brukar ju en sådan resa sluta med att jag kommer till ett hemskt hostel, men hallelujah vilket lyxhostel! M Box i Seminyak är på en annan nivå.

Bilder från Booking.com

Nästan en dubbelsäng (bilden gör inte sängen rättvisa), rullgardiner, skåp som öppnas med digitala armband (hur coolt?) och som rymde båda mina väskor, bokhylla i fotänden av sängen där jag kunde ha alla kläder, utfällbart bord i sängen, USB-port i sängen, utomhuspool, gratis frukost, biljardbord, restaurang med god och billig mat, jättestort badrum med marmor(!), och jag betalade drygt 70 kronor per natt. Ni som levt hostel-liv, ni vet. Ni glömmer väl inte att registrera er här för att få tillbaka pengar på er första bokning på booking.com?

Och på morgonen vid frukosten så träffade jag Claire och Josefine. Ingen av oss kände varandra innan vi började prata om vädret vid frukosten. Claire kommer från UK och Josefin från Göteborg. Vi bestämde oss för att utforska Seminyak tillsammans och besöka Kynd. Missade att besöka Kynd förra gången men förstår nu varför det är en sån Instagram-snackis.



Efter en dag tillsammans så bestämde vi oss för att åka till Gili T tillsammans. Vädret i Seminyak var hemskt. Regn och blåst. Så vi bokade en våning i en stor bungalow på Villa Rika. Vi var dom enda gästerna där då båtarna inte går hit just nu på grund av vädret. Ön är därför ganska tom på turister. Vilket är rätt skönt.



Så senaste tre dagarna har vi ätit gott och legat på stranden. På dagarna är vädret fint här men på kvällarna har det öst ned. Blixt och dunder. Eftersom det regnade varje kväll så åt vi middag på samma restaurang varje kväll, Jali. En av mina favoriter här på ön. Och idag så åkte tjejerna åt varsitt håll och jag stannade kvar. Har hyrt en egen liten bungalow. Sovrum med badrum utomhus.



Så här ska jag bo i en vecka nu. Tänkte gå till gymmet, njuta av solen på dagarna och läsa på kvällarna. Börjar känna mig rätt klar med Asien, men vill inte komma hem när Sverige är kallt, vitt och mörkt. Om 2 veckor åker jag till Filippinerna och därefter så ska jag troligtvis möta upp Josefine för att åka till Taiwan.

Och sen påbörjas nog mitt nästa äventyr som jag verkligen ser fram emot. Asien i all ära men är trött på dåliga boenden, långa restider, smutsiga toaletter och ständigt vara rädd för bed bugs.


Nu är det dags att get dressed for success och gå och äta middag. Idag blir det pumpagnocchi.



For my English readers, use the translation function in the menu on the left side

Gillar

Kommentarer