Störst av allt är kärleken

Jag har aldrig firat alla hjärtans dag. Jag har aldrig haft den där kärleken i livet att fira. Mitt ex var ju som tidigare nämnt inte romantiskt lagd. Under två år så firade vi aldrig varken alla hjärtans dag, födelsedagar eller julafton, och jag som är barnsligt förtjust i att fira saker, och framför allt i att visa uppskattning. Det fanns inte så mycket tvåvägs kommunikation i det förhållandet. Under dessa två år bröts jag ned. Sakta med säkert. Jag blev osäker, skapade ett självhat som tidigare inte existerade men framför allt så blev jag en annan person under den här tiden. När det väl tog slut så famlade jag i mörkret efter mig själv. Jag hade ingen aning om hur dessa två åren påverkade mitt självförtroende och min personlighet. Det var en lång och krokig resa att lära mig älska mig själv. Och framför allt att lära mig att älska mig själv och att samtidigt förstå mitt eget värde. 


Jag är så lycklig att jag idag förstår värdet i att älska mig själv. Att älska livet. Jag är så lycklig att jag har insett att kärleken till mig själv varken sitter i vikten på vågen, fettet på magen eller i en annan persons kärlek till mig. Jag är så lycklig över att jag har förstått värdet i att älska mig själv och att aldrig sluta utvecklas. Jag är så lycklig över att jag har valt livet.
I år firar jag kärleken till mig själv, till livet och till människorna i mitt liv. Störst av allt är kärleken. 



For my English readers, use the translation function in the menu on the left side

Gillar

Kommentarer