"You were unsure which pain is worse — the shock of what happened or the ache for what never will."





Snart födelsedag. Födelsedag betyder ett år äldre. Ett år närmare döden. Ett år närmare att livet tar slut.

Jag har aldrig haft ångest över att bli äldre. Snarare tvärtom. Har sett fram emot att åldras, få barn, och se tillbaka på tiden som gått. Men nu, nu är ångesten så jävla stor och tung. Har varit det åtminstone senaste halvåret om inte hela senaste året. Jag dör sakta inombords av panik. Jag känner ingen direkt glädje längre. Över någonting överhuvudtaget. Den här ångesten är ingenting jag ens önskar min värsta fiende.

Det är inte det att jag är rädd för att dö för det är jag inte (inte för att jag vill dö, för det vill jag ju så klart inte), det är det att jag är rädd för att inte hinna göra saker. Att vakna upp och ångra mig, mina val. Att inte kunna titta tillbaka på livet och vara stolt över mig själv.





Nu är ju inte jag någon slags psykolog eller liknande men jag tror att det bottnar i min arbetssituation. Jag tror att det bottnar i att jag inte har en säker inkomst. Att jag inte vet om jag ska klara mig från månad till månad, om jag ska behöva vända och vrida på varenda krona. Och att jag inte trivs där jag är nu. Och jag tror ju starkt på det här med att pengar gör en lycklig (och jag vet att dom flesta rasar över min åsikt och tycker att jag är dum i hela huvudet men det skiter jag fullständigt i). Pengar gör MIG lycklig.

Nu har jag ju chansen att vända på det här. På fredag nästa vecka. Men jag känner mig osäker. Fick liksom inget bra intryck i telefonen häromdagen, men jag vet inte om det är för att jag är rädd för förändringar. Jag kanske bara borde ta den här chansen och kasta mig ut och se vad det leder till. Jag menar, det kan väl inte bli värre? Och om jag inte chansar så står jag ju still här. Det är som ett ekorrhjul det här. Trots att jag inte har en säker inkomst så har jag åtminstone en trygghet i den här tjänsten. Den finns där och jag kan inte bli av med den bara så där, men det här kanske är bättre?

Jag är så jävla rädd. Rädd och ångestfylld. Jag vill studsa upp ur sängen och känna glädje från den första vakna minuten. Jag vill inte känna mig nästintill självmordsbenägen av all ångest.



For my English readers, use the translation function in the menu on the left side

Gillar

Kommentarer